midnattsfunderingar

Tycker att denna är den kanske bästa från Blood On The Tracks. Smärtan den ger uttryck för är en långsam, utdragen sådan. Inte den där dramatiskt-våldsamma smärtan efter ett stort bråk i förhållandet eller så, utan en smärta som ligger djupare eftersom anledningen till smärtan är desto djupare: känslan av att ha växt ifrån varandra, eller att se den andra växa till någonting större, till någonting mer. Den är svår att rucka på. Att göra slut efter otrohet ligger på en ytligare nivå eftersom det är en icke-nödvändig händelse som inte behövde ha hänt. Men i att göra slut på grund av känslan av att ha växt ifrån varandra finns det nödvändighet inblandat. Då rör det sig snarare om en grundläggande samhörighet de två emellan som brutits. Jag tycker att det finns någonting otroligt sorgligt i den känslan. Jag har själv upplevt den, känslan att "hon har vuxit ifrån mig", "jag hör inte hemma i hennes liv längre". Du är en stor flicka nu...

 

https://open.spotify.com/track/4ukHl5HFRNARRnIWc4Oj83?si=JPkcbRyxRxijs7MGiv8FgQ